Vätesulfid liknar ganska mycket vatten men Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten.
Vätesulfid H2S kan sägas vara en illaluktande, giftig gas. När ett biologiskt material ruttnar bildas ofta vätesulfid. Ruttna ägg luktar till exempel vätesulfid. Vätesulfid bildas i stora mängder i vulkaner, därför är gasutsläppen vid vulkanutbrott mycket giftiga och farliga. Det är nog den vanligaste beskrivningen av H2S vätesulfid.
Men H2S släpps inte bara ut från vulkaner både här, det är också ett ämne vi själva bildar inuti oss. H2S har en effekt ungefär som Vätecyanid men en högre affinitet för mitokondrien. Något som rimligen gör att H2S borde tillhöra ett utav de mest välreglerade substanserna vi har, för den cell som inte reagerar på H2S nog får se sig om något annat att göra i framtiden, vilket gör H2S rent molekylärt till den första gradens prioritet i biologiska reaktioner. Eller at t systemet är byggt runt den resursen vilket rent teoretiskt skulle kunna vara den första drivkällan till organiskt liv på planeten som vi känner till det. När Varm H2S strömmade ut från aktiva vulkaner på havets botten och blandades med vatten H2O och var grunden till den aktiva elektron transport vi idag känner till.
Intressant i sammanhanget är kanske att se att de som tittat på livets ursprung på jorden också i några fall av de modernaste teorierna (Iron Sulphur world) har tagit med just H2S som en tänkbar startpunkt till livets förstadier eller de som därmed kallas de prebiotiska livets byggstenar och grunder.
Miller Urey försöken visade att en hel del H2S bildades vid försöken inte alls bara proteiner. Ja, lite så snurrigt får det bli men nu blev det ändå mitt första blogg inlägg. :)
